Det är mindre än vårt nuvarande, men minst lika grönt. Jag ska slipa och måla själva bordsskivan, sen får det göra entré. Synd bara att det är snöstorm i dag...
Här är planen för måleriet alla fall:
Med träet som botten och svarta rutor på. I min fantasi blir det helt fantastiskt bra.
Nu är stolarna hemma! De är lite mindre och mer slitna än vad vi först trodde, men sköna att sitta på.
Jag har vän som är möbeltapetserare, och i dag har vi tagit en sväng för att kolla på tyger och en analys av jobb och kostnad - och det ser väldigt ljust ut. Jag tror på klarblått, kungligt rött och varmgul eller glad orange.
Jag hade siktet inställt på stolarna från Göteborg, men när jag fick se den här bilden blev jag lite tveksam... Det här är en stol av samma modell som de nedan, men den är klädd i ryggen. Och den blev plötsligt väldigt, väldigt fin.
I dag fick vardagsrummet och hallen äntligen golvlister, och byggarbetsplatsen blev vad det egentligen ska vara: matsal. Men... Det känns liksom... Inte rätt. När vi satte oss på stolarna så kändes det inte som hemma hos oss.
Jag håller på att måla garderobs-/förrådsdörren i "salongen" svart, för att den ska passa in bättre med de tjusiga svart-gröna tapeterna. Det är en övermålningstid på 20 timmar, så det är ett ganska långtråkigt projekt.
Därför tänkte jag att det skulle vara smart att passa på att måla lite andra grejer på samma gång, och kom osökt att tänka på skåpet nere i källaren.
Det är ett jättefint gammalt skåp (det här är underskåpet, överskåpet är ett vitrinskåp) som någon har misshandlat med vidriga färgkombinationer:
Orange, ljusblått, grönt inuti och orange och brunt utanpå, med lite vitt på dörrarna. Mums!
Eftersom jag fortfarande inte riktigt har bestämt mig för vilken eller vilka färger det blir, tänkte jag börja med dörrarna. Ett alternativ är nämligen att måla skåpet vitt, och att måla dörrarna är svarta. Det känns som att det skulle passa in bra hemma hos oss.
MEN, efter att ha brottats med skruvarna till gångjärnen i närmare en halvtimme fick jag ge upp. Jag var både svettig och vansinnig, men skruvjävlarna gick inte att rubba. Med ett vrål ringde jag min äkta hälft som tack och lov sa att han skulle hjälpa mig.
Jag hoppas på att han ska borra sönder skruvarna, det känns som en rimligt hämnd för besväret.
Jag har längtat efter att få sätta igång med sekretären som jag köpte för drygt en månad sedan.
Den blir svart, svart, svart på utsidan. Insidan har jag inte bestämt något än. Rutigt? Randigt? Enfärgat?
Turkost? Mönster? Guld? Vem vet.
Svart! Färgen är övermålningsbar efter typ ett dygn, så det är lååååång väntan nu...
Jag började med att måla allt utom benen svart. Jag tänkte väl vara lite wild and crazy och spara träfärgen där, men det blev inte lika snyggt som jag hade föreställt mig. Nu är hela svart. Mycket bättre!
Och här är knopparna som ska pryda lådorna. Så tjusiga!
Eller ja... Fyra av dem ska pryda lådorna. Jag måste bara bestämma mig för vilka först...
Håkan flyttade dit tre av de fyra bokhyllorna som vi fick från mamma och pappas hus i Örebro. De passade läskigt bra där inne, i all sin gråhet. Trots att tapeten med pionerna är lite... svulstig, så balanseras det himla bra med den grå väggen.
Bokhyllorna blir fyllda med böcker och annat fint. Mässingljusstakar, en av mina skrivmaskiner, några gamla kameror och lite konst av olika slag.
Efter att jag tog bilden har även Milton flyttat dit, och HEJ.
